Berättarsalonger

Storydox dokumentära berättarscen:
SNEDSTEG – fem självupplevda historier

2 oktober kl 18.30 på Stadsteaterns Kafé Klara.
Läs mer & boka biljetter>>

 

Nackhåren reste sig

Hemsidan är klar: Berättarsalonger.nu. Jag fick idén under Fabulafestivalen i höstas, när Berättarnätet Sverige hade en konferens om berättarkonsten. Först gick det inget vidare. Att lägga upp en sajt kring sig själv och sin egen verksamhet är sorgligt pretentiöst och nedslående – jag vet, i den här branschen måste man synas och hela samhället är ju vid det här laget konkurrensutsatt. Men trögt gick det, riktigt trögt. Tills, plötsligt en dag, nackhåren reste sig på mig.

Jag upptäckte att konferensens resultat har lagts ut på Berättar-nätet Sveriges webbplats och att samtalet om berättarkonstens egenart fortsatte med en rad inlägg. I ett av dem skrev Ulf Ärnström att min Beowulfföreställning är det mest intressanta berättande han hört!

”Ibland gick han fram till scenkanten och samtalade med oss, med ett mycket direkt tilltal.”

Lite längre ner skrev Jorunn Skjeggestad om sin största berättarupplevelse. Det var en gång när jag just berättat en historia från vår egen tid som jag själv varit med om. Och sen fortsatte jag direkt med liknelsen om den barmhärtige samariten.

”Det var ingen ytre virkemidler… Det eneste måtte være at han kanskje flyttet seg litt på scenen. Jeg kan tenke meg at det var bevissthet, intelligens, ærlighet, konsentrasjon og vilje som skapte en ‘diamant’.”

Jag tror att i ett levande berättande så konfronteras lyssnandet nu med berättelsens då. Och att det mötet kan leda till upptäckter. Men då måste situationen här och nu tas på allvar och åhörarna betraktas som gäster som skulle kunna ha ett ord med i laget.

Ulf och Jorunn var inte ute för att recensera. De bytte erfarenheter med varandra om berättarkonstens egenart och sände sina vittnesmål ut i cyperrymden. De var det som fick nackhåren att resa sig.

Lämna ett svar

Göran i Tvedestrand beskuren

Jag var med och drog igång den svenska berättarrörelsen vid mitten av 1980-talet och blev Mickel-pristagare 2014. Förutom att levandegöra vårt tidigaste muntliga kulturarv vill jag utveckla konsten att förvandla egna minnen till berättelser och gifta ihop de goda historierna med de goda samtalen.

Jag har en bakgrund som praktisk filosof med särskild inriktning på demokratifrågor. Det kan märkas i berättarföreställningen Sokrates en jubelidiot eller när jag leder en Sokratisk dialog, som är en form av begreppsanalys med berättarinslag.

Mina berättarverkstäder kan handla om att få till historier med demokratisk knorr bland lärare eller biståndsarbetare.  Eller att se sånt man har varit med om som episoder i historien om ens eget liv och reflektera över den  berättelsen tillsammans med andra.

Jag har varit ordförande i Berättarnätet Öst och är en av initiativtagarna till BerättarSlam, en lekfull tävling i muntligt berättande. Jag ingår i berättarkompaniet Fabula Storytelling där jag bl a coachar nya berättare till Storydox – sant på scen.

Göran en face

Klicka ovan för en högupplöst bild