Berättarsalonger
På gång:
Torsdag den 4 oktober klockan 19–21
Berättarkväll på restaurang Under Kastanjen vid Brända Tomten, Gamla Stan.  

 

Tragedi eller fars?

Gick länge omkring med ett sår på pekfingret som inte ville läka. Det började ömma så jag fick svårt att sova. Häromveckan blev jag äntligen behandlad och nu mår jag utmärkt. Skönt att forskningen lärt sig hantera orsakskedjor på alla möjliga nivåer – men livet ska ju också levas. Ja, hur ska det gå?

Världen är en oöverskådlig handlingsarena och här kommer ödet in i bilden. Så såg i alla fall Karen Blixen på saken och jag håller nog med. För på samma vis som vi utgår från att naturliga händelseförlopp är orsaksstyrda, kan man se historien som ödesbestämd. Aktörernas handlingar bestäms av deras motiv – och sen blir det som det blir.

Poängen är att vi rör oss med två typer av förklaringar som har olika syften:
En naturlig händelse är förklarad när man har upptäckt orsakerna till att den inträffar. Då kan den förutses.
En mänsklig handling är förklarad när man angett motiven för den. Då har man fått en djupare förståelse för aktörens situation. Hennes handlande har blivit meningsfullt

Förklaringarna utesluter inte varandra. Båda behövs, för motivanalysen säger inget om handlingens faktiska konsekvenser. Dom visar sig först i efterhand.  Kanske blir de ödesdigra. Kanske leder de till fördärvet, trots att aktören inte avsåg det och kunde ha handlat annorlunda.

Ödet är ett sådant skeende som inte går att överblicka i förväg. Välmotiverade handlingar varvas med oförutsedda händelser till ett skeende som inte går att bromsa. Fast det står ju inte skrivet i stjärnorna att det måste sluta tragiskt. Man kan ju alltid hoppas på en och annan fars.

Få se vad ödet har i beredskap på berättarsalongen nu den 28 september. Det är en onsdag.

Lämna ett svar